MKL-nätverket lyfter fram AI i undervisningen.

Under första delen av evenemanget gav Joakim Flink, lärare från Hitachigymnasiet, en övergripande bild av den aktuella situationen för generativ AI. Han belyste flera viktiga aspekter kring användningen av AI i undervisningen och diskuterade hur man för närvarande kan skapa unika inlärningsupplevelser samt resonera kring hur detta har möjlighet att påverka både lärare och elever.

På frågan vad generativ AI kan betyda för lärare och deras arbetsvardag lyftes bland annat följande möjligheter:

• Lärare kommer att kunna effektivisera sin planering av lektioner samt sitt efterarbete med hjälp av generativ AI. Bland annat genom att få tips på lektionsupplägg eller uppgifter, samt genom att få input av egna lektionsupplägg och som ett bollplank i betygsättningen.
• Lärare kommer kunna individanpassa lektionsinnehåll på ett sätt som aldrig gått förut, och på olika sätt kunna möta varje elevs individuella behov.
• Alla lärare har någon att bolla med och fråga om råd. Olika chattjänster med generativ AI kan fungera som ett bollplank eller en extra kollega i de fall en lärare behöver råd eller att ta del av andra perspektiv kopplat till undervisningen.
• Läraren kommer kunna få mer tid till elevkontakt. Om och när den fulla kraften av generativ AI nyttjas av lärare kommer mer tid finnas till kontakt med eleverna, då flera administrativa sysslor kan komma att automatiseras i olika grad med hjälp av tillgängliga verktyg för generativ AI.

Elever om AI-teknik i skolan

Näst på tur i programmet var gymnasieläraren Helena Pontén från Strängnäs. Hon delade med sig av resultat från en attitydundersökning som genomförts på Thomasgymnasiet, där både lärare och elever uttryckt sina åsikter om AI.

Undersökningen visade att 4 av 5 elever har använt AI-teknik i sitt skolarbete. Av de tillfrågade eleverna svarade över 20% att de använder sig av AI-teknik i sitt skolarbete varje vecka.

På frågan vad eleverna använt AI-teknik till i skolarbetet var det vanligaste svaret för att ’få idéer’ följt av ’söka fakta’. Att ’sammanfatta text’ och ’svara på frågor’ lyftes också som vanliga användningsområden av eleverna.

Därefter tog Benjamin Lüning över och presenterade flera exempel på hur han arbetar med AI i sin undervisning samt belyste betydelsen av att förstå både möjligheter och begränsningar med olika AI-tjänster.

Tematräffen arrangerades av Dennis Langevik, digitaliseringssamordnare i Strängnäs, Mogens Lauridsen, IKT-samordnare i Flen och Pia Ekholm Johansson på MDU.

AI i undervisningen är en av de mest framträdande frågorna inom utbildningssektorn idag, där teknologi och innovation spelar en allt viktigare roll för individ, samhälle och demokratisering. Genom att utforska och lära sig mer om dessa möjligheter och utmaningar får lärare möjlighet att utmana och utveckla sina didaktiska och pedagogiska metoder.

"Initiativet känns väldigt värdefullt, och det är intressant att höra både vilka frågor och svar som nätverkets lärare tar upp här och nu,” säger Petter Danielsson. utbildningsutvecklare på Modda Sörmland.