Preeti Gahlawat om att stimulera STEM-intresse i grundskolan

Preeti Gahlawat är en prisbelönt lärare inom naturvetenskap och teknik med över 23 års internationell erfarenhet från Japan, Indien och Sverige. Hon är passionerad kring att väcka nyfikenhet och kritiskt tänkande hos elever genom innovativa och meningsfulla sätt att arbeta med STEM (naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik). Förutom att vara aktiv i globala nätverk som Scientix och Erasmus är hon nu också en av de röster som ska bidra till att utveckla Sveriges STEM-strategi.

–Allt vi lär ut i grundskolan kommer till nytta för eleverna ute i den verkliga världen. För att motivera dem att lära är det viktigt att jobba projektbaserat och tydligt visa dem hur kunskapen är relevant för dem även utanför skolan, inte minst inom naturvetenskap, teknik och matematik, berättar Preeti.

STEM-strategin presenterades av regeringen i början på året som ett sätt att stärka ingenjörslandet Sverige långsiktigt. I strategin finns ett särskilt fokus på grundskolan, eftersom det är här intresset för teknik, matematik och naturvetenskap ofta minskar. Forskning visar att intresset för STEM-ämnena sjunker från mellanstadiet till högstadiet, särskilt bland flickor. Samtidigt är det i grundskolan som fröet till framtida studie- och yrkesval sås. Att tidigt stimulera intresset för STEM-ämnen bidrar till att fler söker teknik- och naturvetenskapliga program på gymnasiet.

Projektbaserat lärande som nyckel

Under seminariet delade Preeti egna erfarenheter från vad som har fått god effekt i hennes möte med elever i klassrummet när det kommer till att stimulera ett STEM-intresse. Preeti pratade om projektbaserat lärande som en möjlighet att tydligare skapa förståelse hos eleverna kring varför det är viktigt att lära sig vissa ämnen. Här kan det vara en kraftfull metod för olika lärare att skapa gemensamma projekt som väver in flera olika ämnen för att tydligare visa hur kunskap och tillämpningar hänger samman.

–Både inom hemkunskap och matematik talar man till exempel om privatekonomi, men många elever kopplar inte samman att det handlar om samma sak. Om två eller flera lärare istället hittar gemensamma projekt på olika teman blir det tydligare för eleverna varför de ska lära sig. Exempelvis att tydligare förstå att det vi lär oss på matematiken faktiskt är något vi kommer kunna använda hemma när vi planerar för privatekonomi när vi blir stora, menar Preeti.

Preeti lyfte andra exempel kring projekt som hennes elever fått arbeta med. En uppgift var att bygga en liten, smart och hållbar stad. Till det använde hon digitala verktyg som Tinkercad och Canva. Stockholm stad, som den skola Preeti jobbar på tillhör, använder även Minecraft som verktyg för att låta barn och unga i skolan vara med och samskapa nya stadsområden eller förbättra befintliga.

–De flesta av mina lektioner bygger på projekt. Jag har samarbetat med många olika lärare genom åren för att få skolämnen att bättre kopplas ihop med det riktiga livet. Att lyckas lära ut STEM handlar ofta om samarbete, med andra lärare och även med näringslivet.

Genom att integrera flera ämnen i riktiga projekt kan eleverna se helheten och förstå hur kunskaperna hänger ihop i verkligheten, menar Preeti.

–Varje gång jag introducerar ett nytt ämne i skolan så börjar jag med att förklara för eleverna hur de kommer kunna använda kunskapen för att lösa problem i deras vardag. Det gör lärandet mer relevant för eleverna.

Att bjuda in verkligheten i klassrummet – förebilder

Ett annat starkt inslag var Preetis arbete med att bjuda in förebilder från näringsliv och forskning direkt in i klassrummet. Genom LinkedIn och personliga kontakter har hon lockat allt från astronauter till teknikchefer och modeinnovatörer att möta eleverna och visa på den bredd av karriärvägar som STEM kan leda till. Något som skapat enorm inspiration hos eleverna, och som inte behöver kosta något annat än lite mod att fråga.

–Skolan behöver representanter från arbetslivet som kommer in och inspirerar kring hur det faktiskt ser ut på arbetsmarknaden. När eleverna får träffa olika professioner och ställa frågor till dem, så blir de mer inspirerade och engagerade, menar Preeti.

Hennes råd är att våga ställa frågan och att försöka engagera näringslivet lokalt i att synas mer och träffa grundskoleelever, fysiskt eller digitalt. Det är även ett arbete som kan samordnas regionalt och sedan distribueras som resurs till lärarna.

Vikten av nätverk och samarbete

Ett återkommande tema i Preetis berättelse var kraften i nätverk. Genom samarbeten mellan skolor, branscher och internationella projekt får både lärare och elever nya perspektiv. Hon betonade att STEM handlar om samarbete, inte bara inom ämnen utan också mellan lärare, skolor och samhälle.

–Vi måste förbereda våra elever för framtida jobb som inte existerar än. Därför är det viktigt att sätta det vi lär ut i klassrummet i en kontext utanför skolans fyra väggar. Jag är själv aktiv i flera olika nätverk och projekt där jag träffar och diskuterar med många andra lärare från hela Europa och världen, berättar Preeti.

Det finns även många tillgängliga resurser att använda sig av som lärare för att föra in omvärlden i klassrummet, som “Låna en forskare” via ForskarFredag, att delta i TänkTech-projekt via Tekniska Museet eller att boka ett digitalt besök hos Naturhistoriska riksmuseet.

STEM-strategin – en chans att påverka

Preeti är en av deltagarna i STEM-delegationen som fått i uppgift att jobba med att implementera Sveriges STEM-strategi som presenterades tidigare under året. Hon är med i rollen som lärare och lyfte även vikten av att säkerställa att lärares röster från hela Sverige hörs i utformandet av hur strategin ska implementeras.

STEM-strategin handlar om att förbereda elever för framtidens arbetsliv. För att lyckas behövs konkreta satsningar på lärarna: bättre stöd, tid för innovation och verktyg för att koppla STEM till vardagens utmaningar. Preeti betonade att STEM måste integreras i alla ämnen och kombineras med entreprenörskap, kreativitet och digital kompetens.

Preetis budskap var tydligt: vi måste skapa helheter där elevernas nyfikenhet, kreativitet och kritiska tänkande stimuleras genom verklighetsnära, projektbaserat lärande. Det är också viktigt att föra in röster och exempel från klassrummen på riktigt, så att STEM-strategin för Sverige verkligen svarar mot faktiska behov i skolan.

Vi på Modda Sörmland vill rikta ett stort tack till Preeti för hennes engagemang och konkreta exempel som hon delade med våra nätverk. Vi ser fram emot en fortsatt dialog kopplat till att lyfta goda exempel kring hur ett STEM-intresse kan stimuleras och utvecklas i grundskolan, samt att få möjlighet att ge feedback och visa upp exempel från det arbete som sker inom Region Sörmland genom Modda Sörmland.

Modda Sörmland - upplevelsebaserat lärande i grundskolan

Modda Sörmland arbetar med att kompetensutveckla 450 pedagoger i grundskolan inom Region Sörmland i upplevelsebaserat lärande med XR (Extended Reality). Målsättningen är att med hjälp av XR-teknik, AI och tillgång till virtuella upplevelser kunna stimulera barn och ungas intresse för teknik, matematik och naturvetenskap. Är du pedagog och vill veta mer? Läs under För lärare

Upptäck Sörmland - Modda Sörmlands noder

Utforska Modda Sörmlands fysiska noder runtom i länet - med verksamheter som kan stimulera barn och ungas intresse för teknik, matematik och naturvetenskap: Upptäck Sörmland