Vad tycker 900 ungdomar i Eskilstuna om teknik? Ny rapport kartlägger teknikintresse

Rapporten, som bygger på enkäter enligt det internationellt erkända mätverktyg (PATT), lyfter hur både socioekonomiska faktorer och kön påverkar ungas relation till STEM-ämnen (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Syftet med rapporten är att skapa bättre underlag för hur skolor, kommuner och näringsliv kan samverka för att väcka intresse, öka förståelse och ge elever realistiska bilder av tekniska yrken och karriärvägar.

"Teknikintresse är en nyckel till i princip allt", menar rapportförfattarna Jan Lindoff och Susann Karlsson - och understryker att nästan alla framtida yrken kommer kräva en grundläggande teknisk förståelse.

Intressant statistik från rapporten:

- För årskurs 5-6: Killar i större utsträckning än tjejer håller med om att killar vet mer om teknik, särskilt i skolor med högre socioekonomisk bakgrund.

- 1 av 5 elever i årskurs 5-7 anger sig vara understimulerade ”nästan hela tiden”

- Idrott och hälsa och Hem- och konsumentkunskap gillas mest i bägge åldersgrupperna (5-7 och 8-9). För årskurs 5-7 är även bild och slöjd populärt. Särskilt tjejer gillar bild medan matematik mer gillas av killar.

- NO-ämnena fick lågt gillande i årskurs 5-7 och för årskurs 8-9 fortsätter det. Biologi gillas betydligt mer av tjejer. Även en liten övervikt i gillande får kemi av tjejer medan fysik har en mindre övervikt i gillande av killar.

- Killar har en högre preferens för teknik i årskurs 8-9. Det kan indikera att teknikområdet inte alltid framställs lika inkluderande för tjejer.

- Hälften av eleverna i årskurs 8-9 förväntar sig, eller upplevt att "PRAO” hjälpt dem i valet till gymnasiet. Trots det är det en tredjedel som inte tycker det. Tjejer är något mer positiva till att PRAO ska hjälpa i gymnasievalet.

Några centrala insikter från ‘Vägar till TECH’:

- Teknikintresset minskar bland tjejer med åldern – framför allt på grund av brist på representation och förebilder. Teknik speglas inte i de sammanhang där tjejer rör sig, exempelvis i sociala medier.

- Matematik och NO upplevs som svårare och tråkigare än andra ämnen, och kopplas sällan till praktisk nytta eller spännande framtidsscenarier.

- Arbetsmarknaden diskuteras sällan i skolan. Elever saknar både vägledning och insyn i vilka yrken som har goda framtidsutsikter. SYV-insatser är ofta underdimensionerade.

- Föräldrar och äldre syskon påverkar utbildningsval mer än lärarna. Skolan spelar inte alltid den roll den skulle kunna när det gäller att inspirera och vägleda.

- Det finns en paradox: många elever ogillar NO och matte men drömmer samtidigt om att bli läkare, robottekniker eller civilingenjör.

Rekommendationer från rapporten:

- Skapa bättre och mer långsiktiga samarbeten mellan skolor och teknikföretag, till exempel genom mentorskapsprogram eller tematiska studiebesök.

- Utveckla arbetsmarknadskunskapen i grundskolan. Elever behöver få konkret och relevant information om arbetsliv och utbildningar – i rätt tid.

- Lyft fler kvinnliga förebilder inom teknik och naturvetenskap. Företag, skolor och universitet i regionen kan tillsammans skapa program som synliggör kvinnor inom STEM.

- Knyt matte och NO tydligare till verkliga yrken, samhällsutmaningar och framtidsvisioner.

Rapporten visar att teknikintresse inte bara är en individuell fråga utan en samhällsutmaning. Hur vi pratar om teknik i skolan, i hemmet och i offentligheten påverkar vilka framtidsvägar unga ser som möjliga. Något som också lyfts i STEM-strategin som presenterades av regeringen tidigare under våren.

Rapporten Vägar till tech är framtagen i samverkan mellan Eskilstuna kommun, Eskilstuna Fabriksförening, NPU, Sparbanksstiftelsen Rekarna och Stiftelsen Fredrik Lindströms Minne.

Läs mer om projektet Vägar till tech hos Eskilstuna Fabriksförening: Vägar till TECH