Till innehåll på sidan

Vansbro testar VR för att föra skolan och arbetslivet närmare varandra

Hur kan elever få upptäcka olika yrken och arbetsplatser direkt i skolan? I Vansbro kommun har en pilot med virtual reality, VR, börjat ta form. Med stöd från Modda Sörmland utforskar kommunen hur upplevelsebaserat lärande kan väcka nyfikenhet på arbetslivet och bli en resurs i undervisningen.

Kollage med två bilder från en VR-aktivitet på ett bibliotek. Till vänster står två kvinnor bredvid en skylt om virtuell verklighet och framtida yrken. Till höger sitter en kvinna på en golvdekal med VR-motiv.

I Smedbergsskolans bibliotek finns nu fyra VR-stationer där elever kan utforska virtuella miljöer och prova moment från olika yrken. Bakom satsningen står bland andra Annika Anderses, som arbetar med kompetensförsörjning på kommunens näringslivsfunktion, och skolbibliotekarien Linda Grannas.

Piloten är en del av SID, Skolsamverkan i Dalarna, där Vansbro arbetar för att stärka samverkan mellan skola och arbetsliv. Projektet medfinansieras av Europeiska unionen

Genom att ge eleverna större kunskap om yrken och utbildningsvägar vill kommunen stärka deras motivation och förmåga att göra medvetna framtidsval. Målet är också att fler ska nå gymnasiebehörighet och att färre ska avbryta sina studier.

För kommunen är kopplingen till det lokala arbetslivet viktig. Arbetsgivare behöver kompetens, samtidigt som unga behöver få syn på vilka möjligheter som finns.

– I mitt arbete med kompetensförsörjning handlar det om att få våra ungdomar i jobb och ge dem framtidstro, säger Annika Anderses.

Satsningen har vuxit fram i samverkan mellan skola, näringsliv och kultur i kommunen. Annika berättar att skolchefen, näringslivschefen och kulturchefen gemensamt ställde sig bakom initiativet och att näringslivsfunktionen tog på sig att hålla ihop arbetet lokalt.

Skolbiblioteket som plats för nya upplevelser

Skolbiblioteket ligger centralt i skolan och blev en naturlig plats för VR-stationerna. Här finns utrymme för mindre grupper att testa tillsammans och möjlighet att förvara utrustningen. På sikt ska headseten även kunna följa med in i klassrummen.

För Linda Grannas är ny teknik som VR en naturlig del av skolbibliotekets verksamhet.

– Biblioteket ska vara en resurs och en demokratisk plats. Även om man inte kan själv ska man kunna komma hit och få hjälp med digitala lösningar. Det är en del av bibliotekets roll att möta ungdomarna där ungdomarna är, säger hon.

De första eleverna har nu fått prova, bland annat i samband med svenska som andraspråk. Då valdes enklare upplevelser där det gick att komma igång utan långa muntliga instruktioner. Elever från den anpassade grundskolan har också fått testa.

Intresset finns, menar både Linda och Annika, men arbetet är fortfarande i sin början. Nu handlar det om att låta fler elever och lärare bekanta sig med tekniken och hitta sammanhang där den kan bidra till undervisningen.

Förankring och stöd gör skillnad

I januari deltog Annika och Linda i Modda Sörmlands utbildning i Flen. Där fick de både prova tekniken och få konkreta råd om utrustning, upplägg och vad som behöver finnas på plats för att komma igång med VR som ett verktyg i undervisningen.

En rekommendation visade sig särskilt värdefull: att involvera kommunens IT-avdelning tidigt.

I Vansbro kommun har IT-personalen hjälpt till med inköp, installationer, konton och nätverk. Genom att vara med från början har de också fått förståelse för hur utrustningen ska användas och vilket stöd verksamheten behöver.

– Jag tror att det har varit mindre trubbel med tekniken än vad alla trodde från början, säger Linda Grannas.

Även studie- och yrkesvägledaren har varit delaktig under arbetet. En viktig del av satsningen är att utveckla studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar. Genom att koppla undervisningens innehåll till yrken och arbetsliv kan fler lärare bidra till att eleverna upptäcker möjliga vägar framåt.

Samtidigt fortsätter förankringen hos lärarna. För att VR ska bli en användbar resurs behöver det finnas tid att testa och en tydlig koppling till det som eleverna ska lära sig.

Ett engagerat arbetslag i årskurs nio har blivit en viktig ingång. När lärare själva får prova blir det lättare att se möjligheterna och formulera egna idéer.

Från yrkesupplevelse till samtal

I pilotprojektet används bland annat Jobbcirkus, där elever kan prova moment från olika bristyrken, exempelvis rörmokare, brandman, undersköterska och CNC-operatör. Upplevelserna kan bli en utgångspunkt för samtal om vad ett arbete innebär, vilka intressen eleverna har och vilka utbildningsvägar som finns.

De första testerna har också gett konkreta frågor att arbeta vidare med. Elever som är ovana vid handkontrollerna kan behöva öva innan de går in i en yrkesupplevelse. Tidsbegränsade moment kan skapa stress när både tekniken och uppgiften är nya.

Erfarenheterna har förts vidare i dialogen med Modda Sörmland. De visar hur viktigt det är att anpassa introduktionen och ge utrymme för samtal efteråt.

Lärarna börjar också upptäcka möjligheter utanför yrkesvägledningen. En NO-lärare som provade att dissekera en groda i VR började direkt fundera på andra användningsområden.

– När NO-läraren hade provat att dissekera en groda började hon tänka: ”Vi ska ju läsa astronomi snart.” Lärarna börjar utforska fler världar, även om syftet med projektet är just yrken och arbetsmarknadskunskap, berättar Linda Grannas.

Lokala arbetsplatser och gemensamt lärande

Ett nästa steg är att skapa egna 360-gradersfilmer från arbetsplatser i Vansbro. Det kan ge eleverna inblick i verksamheter som har svårt att ta emot fysiska studiebesök och göra det lokala arbetslivet mer tillgängligt.

Ambitionen är att arbetssättet ska leva vidare efter projektet. Där kan erfarenhetsutbyte med andra skolor och kommuner bli ett stöd. Lärare som arbetar med liknande ämnen kan dela undervisningsidéer, diskutera utmaningar och lära av varandras undervisningsupplägg.

Samarbetet mellan Vansbro och Modda Sörmland visar hur erfarenheter från en del av landet kan hjälpa en annan att komma igång. När fler testar och delar med sig kan kunskapen utvecklas gemensamt, med så väl lärarnas som elevernas lärande och nyfikenhet som utgångspunkt.

Om SID - Skolsamverkan i Dalarna

Projektet ”SID – Skolsamverkan i Dalarna” syftar till att fler ungdomar ska avsluta grundskolan med gymnasiebehörighet och att färre ska avbryta sina gymnasiestudier. Målgruppen är högstadieelever i tolv dalakommuner där insatserna innefattar elevcoacher, stärkt samverkan mellan skola och arbetsliv samt utveckling av processer och strukturer som bidrar till att studie- och yrkesvägledning ses som hela skolans ansvar. Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) och Falun Borlänge-regionen AB. Läs mer: SID - Skolsamverkan i Dalarna


Publicerad: 14 okt. 2026Publicerades den 14 oktober 2026Kompetensutveckling, Samverkan

Senaste nyheterna

Visa alla nyheter